Lullatone: Bedroom Bossa Band

Det är banne mig omöjligt att se japanska tonåringar (tonåringar som många gånger är över 30 år) numer utan att få den där surrealistiska Lost in Translation-vibben. Bilden bekräftades även av filmen Babel: Tokyo är ett stort spöklikt obegripligt partaj i neonljus och oförklarliga fnitterattacker.

Lullatone gör här bossanova-pop så fjäderlätt att dom aldrig kan ha ätit dom där äggen de steker i den mycket fåniga men ganska - här ett ord jag lovat mig att aldrig använda - förtjusande videon. Och låten är alldeles fantastisk. Varje knäpp på brödrosten, varje rasslande saltkars-maracas, varenda klippande ögonfrans, sitter som vispad champagnegrädde på citronmarängpaj. Magiska saker.