Retrospektiv: The Sundays

Jag har återupptäckt The Sundays på sistone. När det begav sig så såg jag Sundays ganska mycket som en blekare kopia av Cocteau Twins med några inslag av pop. Nu känns det som en orättvis underskattning. Harriets röst är stark och säker, och gitarrslingorna sitter perfekt. Av nedanstående låtar är det väl bara den första som är från Reading, Writing, and Arithmetic då väl bandet peakade. Men även resten är rätt bra.(Jag hittade dock ingen video till min favvis I Kicked A Boy.)