Swearing at Motorists: Last Night Becomes This Morning

Swearing at Motorists är nog egentligen inte min pint Bud. Men det finns något sympatiskt och självdistanserat över det gamla indiebandets attityd till vad de håller på med. Nya skivan är en exposé över ett turnerande på tomma nattklubbar och den där typiska och romantiska bilden av mil efter mig på ändlösa amerikanska vägar. Hela skivan är tydligen inspelad på vägarna - hotellrum, soundchecks och till och med i turnebussen. Fantastiskt.

Vissa låtar sätter sig fast. Time Zones and Area Codes är en seg och släpig, akustisk singer-songwriter-ballad med stämsång och nästan litet Jeff Buckley-sensibilitet emellanåt. Lost Your Wig är en grym låt med vargylande sång och avskalat gitarrkomp. Ofta går Swearing... litet snett i monotonrocken men även så är det inte sällan helt okej. Som på Northern Line, till exempel.

Swearing at Motorists är de första att berätta om hur det är att kliva av plåtbussen efter femtio mils resa för att ställa sig inför en klubb med femtio halvfulla besökare, för att sedan dra vidare till nästa lokal och det känns riktigt coolt i det avmätta indiefack de ofta sorteras till.